Minnesanteckningar m4

Minnesanteckningar m4, måndagen den 31 november


Påven besöker Lund och Malmö  just denna dag. Stor del av samtalen kom att kretsa kring detta.

Att det nästa år är 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkporten i Wittenberg var det ingen som hade haft i åtanke – förrän vi blev påminda idag. Det var inte Luthers avsikt att splittra kyrkan med sin kritik mot katolska kyrkan, men det blev ändå resultatet. Var det verkligen Luthers fel? Knappast.

Vi var ganska överens om att helt andra faktorer påverkade splittringen. Katolska kyrkan, påvar och biskopar hade tillskansat sig sådan makt och sådana rikedomar att andra såg sin chans att riva pidestalerna. Många exempel gavs på motiv att minska kyrkans makt och religionen, inte bara den kristna, fick i vår sekulariserade samtalsgrupp stå till svars otaliga maktstrider.

Samtidigt finns det andra dimensioner i troendes liv och världsbild som vi kunde avundas dom. Påven hade själv använt ett uttryck, transcention, för det som saknas hos otrogna. Vi försökte oss på att förklara begreppet, men vi får nog återkomma till uttrycket när vi tagit reda på och förstått vad påven verkligen menade.

De ”imperativ” som nu var temat för ceremonin i Lunds Domkyrka handlade om att den lutherska och den katolska kyrkan skulle respektera, samverka mer och närma sig varandera. Vi försökte reda ut om detta är en bra eller dålig utveckling. Några meningar som kom fram:

  • Samverkan och dialog är alltid bra
  • Behöver vi bry oss så mycket om det?
  • Hur kyrkorna agerar mot varandra påverkar oss ändå vare sig vi vill eller inte eftersom det rör så många människor
  • Det finns knappast något skäl för oss sekulariserade humanister och inte heller för lutheraner med en modern samhällssyn att låta oss påverkas av den katorlska kyrkans inställning till påvedöme, könsordning, celibat och abort.
  • Nuvarande påve verkar ända vara en klok och fritänkande person. Och det är ju bra i och för sig.
  • Nationalistiska och främlingsfientliga krafter i Europa idag har många gånger sin grund i en konservativ kyrkotradition. Polen gavs som exempel.
  • Samtidigt står kyrkorna för en social och empatisk tradition som är bra.
  • Vi kan inte döma den katolska kyrka utifrån enskata företrädare. Hela konceptet måste bedömas.


Vi kom också in på kristenhetens förhållande till Islam. Där var vi inte lika övertygande om att dialog och samverkan är en bra sak. Vi skall inte i religionsfrihetens namn tolerera  företeelser som strider mot svensk lag och vi ska i Sverige ha vår fulla rätt att uttrycka kritik mot religiösa och kulturella uttryck som vi ogillar. Men samtidigt finns det traditioner och kulturella företeelser inom Islam som vi skulle kunna vara till nytta för oss. Alkohol- och drogbeteendet togs som exempel.

Det är viktigt, oavsett vilken kultur och religion det gäller att kunna skilja på den stor mängd uppfattningar och beteenden som finns inom resp kultur/religion.


Eftersom presidentvalet i USA är nära förestående kom vi också att beröra detta märkliga fenomen. Göran Rosenberg hade en krönika i Gomorgon Världen förra söndagen där han uttryckte sin förvåning – inte specifikt över psykopaten Trump, utan över alla människor som kunde tänka sig honom som president. En förklaring som kom fram var att globaliseringen har satt den amerikanska livsstilen på hårda prov. Den välmående medelklass om fanns för 40-50 år sedan har konkurerats ut på den globala marknaden. Etablissemanget som Hilary representerar får nu stå till svars.


De lågvattenmärken som representerar politiken i USA har i viss mån nått även oss. Demokratin är i fara med företrädare vars huvudsakliga motiv är makt. Och knappast någon vettig människa som vill utsätta sig för att bli politiker. Idag är det helt PK att baktala och trampa på politiker. Och samtalsklimatet mellan politiker är likadant. Vad händer då med demokratin som vi ända betraktar som den bästa styrelseordningen. Medias agerande har betydelse, men vad skall vi göra för att rädda demokratin?

Vi återkommer till frågan!


Sista samtalstillfället 14 nov (eller 16 nov). Anmäl din frånvaro eller byte av dag!













 



No Copyright  ©  No Rights Reserved