Minnesanteckningar_vt17m5

Minnesanteckningar_vt17m5



Yuval Hararis bok Sapiens och avsnittet Mänsklighetens enande låg till grund för kvällens samtal.

H beskriver några fenomen som starkt har bidragit till att vi nu har hela mänsklighetens i vårt blickfält och att vi har väldigt mycket gemensamt med alla samhällen och kulturer på jorden. Det som vi ibland uppfattar som säreget för en viss kultur eller visst folk/nation visar sig vid närmare påsyn vara en efterkonstruktion. Vi lurar oss själva – just för att vi gärna vill se oss som speciella och unika.


Vi diskuterade de tre fenomen som H lyfter fram:

1) den globala ekonomin – vi har en nästan fullständig tilltro till pengarnas värde och växelbarhet.


2) vår imperialistiska livsstil – alltså övergången från grupper, klaner, nationer och mindre kulturer till samhällen där alla i stort sett delar värderingar och livsstil. I slutändan är det troligen den västerländska livsstilen som leder till det största imperiet: hela världen/hela mänskligheten.


Här blev det många invändningar om H verkligen har rätt. Eller är det så att den vår av nationalism och kulturbevarande som vi upplever i dessa dagar är ett tillfälligt hack på den oundvikliga trenden mot en global världsordning.


3) religionernas roll i imperiekulturen. Samhällsutveckling och religionernas utveckling (anmism->

polyteism->monoteism) hänger verkligen ihop.


Det faktum att vi inte har så många religioner kvar av alla ursprungliga kulturspecifika religioner och gudar, ifrågasattes. Vi har en tendens att skapa våra egna trosföreställningar och ideal som till stora delar påminner om religiositet: AIK-fans, samlarnördar, Bandidos mm mm.


Vi hade också en diskussion kring begreppet humanism. Det fanns tveksamheter kring att begreppet kan användas för att förhärliga människan i förhållande till övriga varelser. Likaså hade ingen tidigare tänkt på att jämställa nazismen med begreppet evolutionär humanism (framhävande av idealmänniskan skapad av evolutionen).


Vid en närmare analys av religiösa trosföreställningar så var vi överens om att dessa vilar på en

bräcklig logisk grund. Religionens och gudstrons roll i vårt moderna samhälle ifrågasattes.

Som förklaringmodell för världen och tingen omkring oss – synnerligen dubiös.

Som övergripande moralsystem säkert användbar. Nödvändig eller inte diskuterade vi.

Som andlig/mystiskt dimension också säkert användbar - om man lyckas undantränga vårt behov av rationalitet och evidens.


Vi avslutade samtalet med att se på vår egen religiositet och vilka tankegods vi bär med oss, medvetna och omedvetna. Några av oss fastnade för det buddistiska tankesättet att kunna tygla begäret och vara nöjd med det som är. Vårt västerländska förhållningssätt är ju vanligtvis att bejaka begäret och att alltid vilja ha mer (konsumism).

Det blev personliga berättelser som var spännande att höra men som knappast hör hemma i några minnesanteckningar. Det kändes bra att vi kunde vara så öppna mot varandra som var fallet. Så blir det i en väl fungerande filosofigrupp där vi lärt känna varandra.


Detta var det femte och sista filosofisamtalet denna termin. Det blir säkert fortsatta samtal till hösten. Jag föreslog en lite annorlunda infallsvinkel för samtalen, nämligen synder och dygder, listor som jag själv funderat på. Du hittar dom på min hemsida, under rubriken

Listor, 2016-04-11.


Tack för givande samtal!




No Copyright  ©  No Rights Reserved