Minnesanteckningar_vt17m4

Minnesanteckningar_vt17m4



Yuval Hararis bok Sapiens och avsnittet Jordbruksrevolutionen låg till grund för kvällens samtal.

H beskriver mänsklighetens utveckling genom tre ”revolutioner”: den kognitiva, jordbruket och vetenskapen. Hararis tes är att jordbruksrevolutionen är historiens största bluff; mänskligheten mångfaldigas men människorna får det allt eländigare. Från en relativt bekväm jägar/samlartillvaro går vi mot ett slit och släp med att harva, plöja, så och skörda och samla i ladorna samt vakta vår boskap på en fast boplats. Otryggheten ökar för flertalet och ett fåtal på samhällenas högsta topp berikar sig och har tid att ägna åt nöjen och ”kultur”. Flera av oss tyckte att H idealiserade jägar/samlartillvaron. T ex kunde inte alltför många barn få fortleva om resurserna var otillräckliga i jägar/samlar samhällena. Den kvinna som inte fick behålla sitt barn kan knappast bli lycklig över det. Så frågan är vilket som var hönan eller ägget: att vi önskade en bofast och tryggare tillvaro med mer tillgång till mat vs att mer tillgång till mat gjorde att det blev fler barn och flera som överlevde. Men ett resultat av jordbruksrevolutionen var säkert att arbetet blev mer slitsamt för flertalet.


Förutom jordbrukets introduktion för 12000 år sedan, och för många kanske bara för 5000 år sedan är det intressant att fundera över vilka övriga fenomen som ledde till kulturernas utveckling utöver en rikligare tillgång på mat. H nämner två fenomen. Det ena väldigt uppenbart och tidsbestämt: det matematiska språket och skriftspråket. Båda nödvändiga för att behålla kunskap utanför människan egen förmåga mellan generationer. Det andra, och klart intressantaste fenomenet är det som H kallar myterna eller de uppdiktade ordningarna. En mängd ”sanningar” som vi tror på idag är inget mer än myter. Och är det tillräckligt många som tror på myten så blir det en sanning. H beskriver sanningar i tre nivåer:

1) objektiva 2) subjektiva och 3) intersubjektiva. Skillnaden mellar 2 och 3 är om tillräckligt många tror på ”sanningen”.


Hammurabis lagar i Babylonien är ett utmärkt exempel på en uppdiktad sanning då han beskiver tre grupper av människor: välborna, friborna och slavar. Lagarna i Babylonien stiftades efter de dessa grupperställer av människor. Motsvarande myt idag som går åt andra hållet är ”allas lika värde”, som knappast har någon stöd i biologin eller evolutionen.


Andra myter i vår tid som vi diskuterade kring var arbetslinjen, konsumtionshysterin, nationalismen, demokratin, religiösa myter och Trumpims.


En intressant frågeställning var hur vi bör förhålla oss till dessa uppdiktade ordningar. Det beror på; är de till skada bör de motarbetas, är de till gagn finns det egentligen inget skäl att ifrågasätta den uppdiktade ordningen. Men det beror förståss på för vem den är till gagn.


Alla var vi överens om att vår uppmärksamhet och vaksamhet för myter och uppdiktade ordningar har ökat väsentligt efter att vi läst Hararis bok.


Några funderingar kom också upp var att jordbrukskulturen ställer biologiska krav på oss som vi knappast är utrustade för; vår enorma konsumtion av kolhydrater i form av bröd, ris, potatis, gröt och socker leder till sjukdomar och allmänt dåligt mående.


Vi fick också höra en rolig historia på tal om myter:

I småskolan berättade fröken hur ängeln Gabriel förklarade för Josef att Maria inte bar hans barn utan att det var Gud som var far till barnet.  ”gick Josef verkligen på det” sa en av grabbarna.


Vi fortsätter till nästa gång, 10 april (sista gången för terminen) med samtal kring avsnittet Mänsklighetens enande, sid 163 – 239.